men vadå, kan hon bli arg eller?

Oja, Alice Davidsson kan bli riktigt arg, grejen är att det krävs ganska mycket för att
jag ska tända till. Och när jag väl gör det så vill man inte vara i närheten, jag tycker
det är skitjobbigt att jag blir så arg ibland. För oftast slutar det med att jag slänger saker
omkring mig, senast förra veckan fick jag ett ryck i skolan på Ogge när han inte lät mig
vara och jag slängde allt jag kunde få tag i, häftapparater, tejprullar, en hel hög med
böcker, limstift, penor, med andra ord det mesta man kan hitta i ett vanligt klassrum.

Jag har väl nästan aldrig visat mitt "aggresiva" humör för någon, blir oftast att jag stänger
in mig på mitt rum och "möblerar om" där inne för att ta ut lite aggresioner. Om jag ska
va ärlig, dom som bara känner mig lite ytligt, typ dom flesta i min klass skulle nog bli
ganska förvånade om dom fick se mig tända till ordentligt.
Visst, det händer väl ofta hemma att jag tappar humöret och skriker på mamma
och pappa, men vilken tonåring gör inte det? Grejen är bara den att min gräns
går inte vid att skrika, jag kan bli helt galen. Nästan så att det svartnar för ögonen
ibland, dock var det länge sen jag hade en annledning till att bli arg.

Dom senaste dagarna har mitt humör inte varit på topp, har varit lättirriterad och det är klart.
Om folk hela tiden ska klämma mig över höten så det kitlas samtidigt som det gör ont, eller
bara peta på mig just för att irritera mig. Visst det kanske är skitkul när jag skriker/stönar när
dom klämmer på mina höfter. Men grejen är att jag har stått ut med det genom hela 7an och 8an
och nu i 9an har det börjat irritera mig ordentligt så snart kommer det smälla, och då kommer det
smälla ordentligt det kan jag lova. För alla aggresioner som jag hållit inne genom både 7an&8an
kommer bara rinna ur mig såfort min gräns är nådd.

Men, jag har en väldigt tydlig gräns. Hur arg jag än blir så skulle jag aldrig slå
någon annan person. Det är en ganska tydlig gräns som jag aldrig skulle
få för mig att passera. Däremot kan jag slå i väggar eller liknande, ´men
verkligen aldrig en annan person. Där går min gräns.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0