Ibland får jag bara lust att börja om från noll, rensa statestiken i livet, säga upp kontakten med allt och alla, kasta alla saker man äger, ja, börjar om helt från noll. Börja om som en helt ny person, lämna allt som varit bakom en, glömma allt dumt man gjort och sagt, glömma människor, gå vidare och våga leva i nuet och inte tänka tillbaka på tiden som varit varje dag, se en framtid, men leva i nuet, det är viktigt. Lika viktigt som det är att inte leva i det förgångna, lika viktigt är det att kunna leva i nuet och inte bara leva för framtiden och glömma njuta av resan dit, man man kunna njuta, måste våga älska, måste våga leva, det är viktigt.

Egentligen önskar jag något som är nästan omöjligt, jag önskar att man kunde börja om på samma sätt, men även ha kvar saker, även ta tillbaka saker, sudda ut saker, eller åtminstone kunna lägga det bakom sig för att fortsätta med personer, för att fortsätta lära känna personer, för att fortsätta kunna vara tillsammans. Man behöver inte alltid förlåta, man är inte alltid perfekt, allt man gör behöver man inte dömas för, det är bara handlingar, även om de är dumma, även om man inte är stolt över de, betyder det inte att man är en hemsk person, att man är en idiot, även om man betett sig som en, man kan göra dumma saker, man kan ändra på sig, men man kan aldrig ändra på det man gjort. Det är skillnaden. Det är det som gör att man inte kan döma en person utifrån vad den gjort, utan bara för vem den är. Det är skillnad.

Jag vet att jag sårat dig. Jag vet att jag varit en idiot mot dig. Jag vet att jag gjort misstag. Jag vet att jag gjort saker som du inte kan förlåta. Jag vet att det finns saker som jag har gjort som jag inte kan ta tillbaka. Jag vet att du ser mig som en idiot, jag vet att du hatar mig för den jag varit mot dig, för sättet jag behandlade dig på. Jag vet det. Jag är inte stolt för den jag var, jag är inte stolt för det jag gjort och jag önskar att jag kunde göra det ogjort, men det kan jag inte. Det jag gjort har jag gjort och jag vet att det var fel, jag förstår att tycker som du gör om mig, jag klandrar dig inte för det, för jag gjorde fel, det är jag medvetet om. Jag förnekar det inte.

Det som är mest jobbigt är dock att jag vet att jag kan behandla dig bra, att jag kan ge dig allt som krävs, att jag har det som krävs, att jag kan göra dig lycklig, att jag kan finnas där, att jag kan få dig att må bra, att jag kan vara din och verkligen uppskatta dig på ett sätt som jag inte gjorde sist. Jag tog dig för givet, jag var en idiot, jag gjorde flera felsteg som jag inte borde gjort, jag vet om att jag gjorde fel. Det som är värst är att jag inte gjorde allt jag kunde, att jag inte gjorde mitt bästa, visade mina bästa sidor, att jag inte gav dig allt, försökte på riktigt, att jag aldrig gav det en riktig chans, det ångrar jag, den chansen önskar jag att jag fick, men det är nog för mycket begärt och för sent nu, det är det som gör ont, att jag förlorade, utan att ge allt, med känslan av att jag kunde göra mer, det är det som gör att jag inte kan glömma dig, det som gör att jag håller mig fast, att jag vet att jag kunde göra mer, kunde behandlat dig så mycket bättre, kunde ge dig så mycket mer och ge oss en ärlig chans.

- Jag saknar dig.

 

 

Jag trodde min sommar skulle bli den bästa på länge, men gud vad fel jag hade.